Kognitiv beteendeterapi är en form av psykoterapi som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Begreppet kognitiv beteendeterapi anger att tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu.
Det sätt som begreppet "beteende " används inom KBT skiljer sig från vardagsspråkets användning av ordet. Med beteende menas olika kroppsliga reaktioner, egna tolkningar och uppfattningar om händelser och specifika handlingar som gör att både individen själv och dennes omgivning påverkas. Beteende i denna bemärkelse är föremål för förändring inom kognitiv beteendeterapi.
En kognitiv beteendeterapeut börjar alltid med att göra en beteendeanalys av samspelet mellan individ och omgivning. Grunden för beteendeanalysen är att varje människa är unik och analysen är därför högt individualiserad men utifrån allmänna principer. Analysen syftar till att kartlägga orsakerna till just denna individs problem. Utifrån analysen planeras sedan den fortsatta behandlingen.
Orsakerna till problemen är inte på förhand bestämda, men en kunnig kognitiv beteendeterapeut har god kännedom om vilka olika samspel mellan individ och omgivning som brukar förekomma. Även tanke- och beteendemässiga strategier som kan härledas från tidiga relationer analyseras för att skapa förståelse för problemens vidmakthållande. I terapin fokuseras dock på här och nu-situationen och de faktorer som där förekommer. Dessa kan utgöras av t ex sociala färdighetsbrister, feltolkningar av signaler från den egna kroppen och omgivningen eller andras uppmärksamhet för olika beteenden.
Mycket forskning är gjord på KBT som visat mycket goda resultat vid bland annat:
Ångeststörningar hos barn och vuxna
Depression
Ätstörningar
Borderline personlighetsstörning
Äktenskapliga problem
Sexuella dysfunktioner
Smärttillstånd
Kronisk trötthet
Enures och enkpores hos barn
ADHD
Autism
Utagerande problematik hos barn
KBT kan bedrivas som individualterapi, familjeterapi, parterapi eller i grupp.